Första Veckan!

Oj, jaha ... har man läst en veckas "Nya Testamentets Exegetik" nu?
*känner mig förvirrad*

Faktum är att det verkligen har varit en förvirrande vecka, på många olika plan. Eftersom det här är en offentlig blogg, känns det inte bra att gå in alltför mycket på detaljer, men jag ska försöka förklara så gott det går ändå.

Introduktionen var mest en chock för mig, tror jag. Det var mycket som inte var som jag hade föreställt mig, och jag kände mig ganska ställd efter den dagen ... Nu måste jag ha den här terminen med nytestamentlig grekiska om jag ska ta mig in på en forskarutbildning så småningom, och jag måste ta den nu (har bara en hösttermin kvar att spela på, och den är i princip uppbokat), så jag har ju inte mycket val.
Som tur var, kändes i alla fall vissa saker bättre på tisdagen - även om vissa andra saker fortfarande inte känns så bra ... Det är lite svårt att veta hur man ska fördela sin energi, vad man ska jobba med och hur, när vissa saker känns riktigt bra och andra känns riktigt dåliga (och nu pratar jag om saker på en rent emotionell nivå, hur saker och ting ligger till rent praktiskt - vad man fattar och inte fattar - är en annan sak). Men det får ju gå på nåt sätt, eller hur?

Veckan har verkligen gått upp och ner, som en enorm berg-och-dalbana ... och jag har inte riktigt kunnat landa i vart jag står någonstans än.
Det rent praktiska, kunskapsmässiga, tror jag i alla fall än så länge fungerar bra. Ett massivt bakslag idag, då jag inte kom iväg på föreläsningen alls (inte bara mitt fel, då tågtrafiken hade fått ett nervsamanbrott här imorse) ... och det gör att saker har komplicerats lite grand. Jag hoppas kunna sitta en hel del i helgen, och klara av att ta igen det mesta på egen hand, men jag vet ju av bitter erfarenhet att just språken är kolossalt svåra att ta igen själv, utan lärarledd undervisning. Men utöver dagens missade föreläsning har det faktiskt känts riktigt bra. Även om mitt hjärta brinner för hebreiska och Gamla Testamentet, finner jag en glädje i språken ... att se något som ser helt främmande ut, som jag inte kan tyda alls - och sedan gå in i det och på nåt sätt "dechiffrera" det, och nå en betydelse, en slutsats, en översättning, som jag förstår - det ger en enorm tillfredställelse.

Överlag känns det ändå som jag fixar den här terminen, det tror jag. Jag är medveten om att det krävs enormt mycket jobb, och jag är medveten om att det inte kommer att gå så här "enkelt" i framtiden, men jag hyser ändå tilltro, och har en känsla att jag kan klara av det här - förutsatt att inget oförutsätt händer, som ställer saker på ända ... men så är det ju alltid här i livet, eller hur?

Jag är rejält trött nu, men jag har flera inlägg kvar att göra, med tankar och funderingar kring vad som händer just nu - så jag ska försöka att uppdatera bloggen åtminstone ett par gånger i helgen!